Genom svårigheter mot stjärnorna.

lördag 8 januari 2011

Jennifer Forsberg

Jennifer Forsberg.

Finns så många minnen, så många stunder.

Vänskapen vi hade går inte att ersätta, vi lovade att vi alltid skulle vara bästa vänner, men vi var mindre då och man får nya vänner.

Du var min allra första bästavän, vi berättade allt för varann, och jag litar fortfarande på dig till 100%
Alltid när jag föreställt mig min framtid så har du fortfarande varit min bästavän, den jag berättade allt för, den jag kunde lita på, den som jag hade allra roligast med.

Du var verkligen min syster då, vi höll ihop i vått och tort, men allt det där är borta nu.
Vill inte ha det så.

Men vi båda har träffat nya vänner och det är bara att acceptera.

Men vill ändå ha tillbaks lite av det vi hade, egentligen så borde det ju inte vara så svårt men det är just det, vi båda har blivit olika personer.
Det går inte att ändra på.

Får tårar i ögonen när jag tänker på alla lekar vi hittade på, eller alla stunder du fanns för mig och vi pratade ut, du fick mig alltid att må bättre!

Det var alltid dig jag ville ha med på alla resor.
Det var alltid dig jag ville prata med om något hade hänt.
Det var alltid du som fanns där.

Och sedan kom River in i bilden och vi tre hade så grymt roligt ihop!

Sedan flyttade han och vi slutade va.
Jag förstår inte riktigt hur det gick till men det är väl sånt som händer antar jag.

Under alla nio år jag känt dig så är det en sak du ska veta..

Du är en vän jag ALDRIG glömmer, en vän som ALLTID kommer finnas i mitt hjärta!



Jennifer Forsberg<3Josefin Karlsson


-Alla stunder- 
                                                                                                                                                                        

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar